Det här med semester...
Det har gått nästan två månader sen vi landade på månen (or so it feels) och nu börjar tempen klättra stadigt uppåt. När vi kom snurrade vi runt på behagliga 28-30 grader och vi är nu uppe på 40 och steker. Poolen i compoundet är inte temperaturkontrollerad och börjar nu bli lite för mycket "varmt bad" för min smak. Det är liksom ingen skillnad på kroppstemperaturen och vattnet vilket blir lite äckligt. Jag vill ju bada för att svalka min stackars kropp! Det är bara hotellen och vissa finare/större compound som kyler poolerna så nu blir det till att hitta några rikingar som vi kan bada hos om vi ska överleva sommaren.
Antar att problemnivån skulle kunna definieras som I-lands...
Vi har börjat kolla lite på hur vi ska lägga upp sommaren med Fabbes semester/ramadan/Sverige/Frankrike osv. De erfarna Doha-borna avråder oss från att stanna i stan över ramadan då allt stänger. Att inte käka eller dricka ens en gnutta vatten in public kanske vi kan stå ut med, men för mig som är hemma med mini så betyder det att allt vi normalt fördriver dagarna med är stängt (läs shoppingcentrumen). Nu infinner sig ramadan lite för tidigt (runt mitten av juni) för att vi ska kunna fly fältet plus att jag faktiskt är ganska nyfiken på hela grejen och vill gärna uppleva det med egna ögon. Det ska tydligen vara väldigt lugnt på gatorna under dagen samt att de flesta får jobba en timme mindre om dagen. Däremot blir det visst high Chaparral på kvällarna när alla ramadan-utövare slänger sig in i sina bilar, hungriga, törstiga och griniga och ska åka hem. Då ska en tydligen hålla sig undan om en är rädd om livet... Nåväl, vi får snart se om det är så tråååååkigt som alla säger :-) Jag tror att det är viktigare att fly hettan och vi kommer troligtvis lägga upp vår sommar som så att jag och räkan åker själva till Sverige ett par veckor i juli för att sedan åka ner till France där vi möter upp Fabbe. Sedan åker jag och barnet tillbaka till Sverige för att stanna lite till och sedan tillbaka till öknen. Inget Sverige för F alltså, men det är inte helt lätt att planera när det är två länder inblandade. Jag bävar redan för hur det ska blir till jul!!! Jag återkommer när vi vet mer exakt vilka datum det blir så att ni alla kan boka upp era semestrar ;-)
Idag fick vi veta att vår container har nått Doha. Det var en väldans god nyhet och nu är det alltså möjligt att vi kan få våra grejer i nästa vecka. Det skulle va riktigt fint och nästan värt att fira faktiskt! Men, jag ska inte hetsa upp mig. INSHALLAH! Det göttiga med att inte ha några prylar är att vi inte heller har några städprylar- hello städhjälp!! Vi har haft städ två gånger och det är billigt vilket skulle kunna betyda att vi fortsätter med det även framöver. Vi är bara ovana vid att städfirman frågar vilken nationalitet vi vill ha! På städningen?? Nä, på städerskan! Blä! Vi har lärt oss att de flesta vill ha någon från Filippinerna. Är de bättre människor? Oklart, men vår första tjej var filippinska och igår kom det två kenyanskor. Det blev rent båda gångerna...
Vi hade ju städhjälp i Sverige också några gånger, men här är känslan mycket mer smutsig. Att de kallar mig Madame kanske har med saken att göra, plus att de jobbar alldeles för långa dagar samt att den ena tjejen berättade för mig att de har en tid de måste passa för att komma hem på kvällarna och sen blir de inlåsta! så himla sorgligt och hemskt. Vi får se till att behandla alla servicefolk vi träffar med den respekt de förtjänar samt dricksa så mycket vi kan.
Kontrasternas land helt klart... vi får stanna upp och vara lite jäkla tacksamma för hur bra vi har det!
En perfekt cappuccino på Magnolia café med en gosgris i famnen till exempel!
Kärlek till er alla!