Som en fågel
i en bur. Så kände jag mig igår. Ingen bra dag faktiskt. Inte bra alls. Ni vet när inget funkar och livet jävlas med dig? Tänk då att du är i ett främmande land där liksom inget funkar som du vill att det ska göra. Så var det igår. Det ville sig inte med vår utflykt till parken (att det tar timmar att komma iväg med en tvååring som vill göra allt själv samt crazy traffic är vardag), men den var stängd. Restaurangen vi skulle käka på öppnade en timma senare än planerat och när det inte fanns någon parkering när vi kom tillbaka samt att jag glömt nyckeln till lägenheten inne i lägenheten- ja, då var det nära slutet.
Vi stannade hemma resten av dagen och Alicia firade succén med att sova tre timmar på eftermiddagen. Alltid en svår nöt- njuta i ensamhet eller lida hela kvällen. En lär sig aldrig...
Annars då? jovars, vi börjar få lite värme i stan efter detta ruggiga (?) väder. Idag måste det varit över 30 och det är svårt att tänka att det kommer bli upp emot 20 grader varmare. Vad har vi gett oss in på?? Jag längtar efter att få bada, det måste bli en utav nästa veckas aktiviteter.
För lite spänning i vardagen tränas Alicia just nu i att vara utan blöja. Det är två steg fram och tre bak eller vad det nu heter. Idag har vi betat av 1,5 timme i bil, lekplats och shopping utan olyckor för att sedan komma hem och kissa ner soffan. Vi är nöjda (och glada att vi bor på hotell).
Så här nöjd är Alicia med livet och hennes nya brillor.
Jag känner mig lite mer ok med att köra bil nu. Sjukt hur snabbt en anpassar sig till den här hetsiga trafiken. Jag kommer på mig själv med att sucka och stöna när någon framför mig inte gasar samma millisekund som rödljuset visar grönt. Jag är fortfarande livrädd i rondeller dock. Expect the unexpected är väl en bra sammanfattning...
tack o hej! Imorgon är det fredag och det firar vi med att gå på matfestival.
kram