På tal om vädret
Att prata om vädret ligger ju aldrig långt borta för en svennebanan som en själv. Fabbe kollar fortfarande väderprognosen varje dag och det känns inte alls bekvämt att lämna hemmet utan extra tröja och jacka OM det skulle bli lite kyligt. För en annan är det ju inte alls särkilt exotiskt med regn, men här är det ett väldigt ovanligt inslag och det pratas lika mycket om det som det görs om "nu kommer vårvärmen" på Aftonbladet. Det har alltså regnat säkert tre gånger sedan vi kom ner och när det regnar här blir det lätt kaos. Brunnar existerar inte och två tre droppar skapar stora sjöar och vägtunnlarna översvämmas (som Sydeuropa efter en millimeter snö ungefär). Vi har lovat att inte säga något dumt om regnet som vi om nån månad kommer att ångra...
Igår var vi och kikade på ett par villor till ett område som heter Al Waab och där vi gärna vill bo. Båda kändes faktiskt helt okej och ligger inom vår budget. Tyvärr kan vi inte slå till direkt då inflytt är omgående och vi måste invänta våra möbler som beräknas dyka upp första veckan i maj. Det känns riktigt skumt att leta hus igen med tanke på hur vi hållit på hemma i sverige sista året, men det är bara att låtsas som inget och hoppas att vi hittar någe fint. Det allra bästa vore ju att hitta ett område med barn i Alicias ålder så hon kan hitta lite kompisar att fördriva lite tid med. Imorgon är det dags igen för två nya visningar. Får se hur långe vi måste hålla på!
Blivande hem kanske?
Igår var det så dags för mig att komma ut ur bubblan och in i matchen så att säga. Att lulla runt med en kid hela dagarna är ju ok, men lite vuxensocialisering är ju aldrig fel. Jag hade läst om dem innan och visste att det skulle bli mitt första nätverkande- Doha Mums; en community av morsor från hela världen som träffas i lite olika konstellationer. Igår var det nykomlingskaffe på starbucks som gällde. Ett gäng på 10 morsor med deras barn hälsades välkomna till staden. Några gamla rävar var med också och jag passade på att lägga in en stöt på en engelsk kvinna som bott här nåt år. Supergullig kvinna med en dotter i Alicias ålder och jag kramade ur så mycket info från henne som jag kunde på en timma. Det slutade med att jag blev medbjuden till en playdate som ägde rum idag på förmiddagen i en park (också den inhägnad och med vakter...).
Vi håller tummarna för att vi skötte oss så att vi får komma igen :) Det enda är att alla är britter eller amerikanare så pressen på engelskanivån är skapligt hög. Nu ligger vi och vilar på hotellet av all ansträngning det krävs för oss att vara trevliga.
kram på er